Trettiofjärde dagen

Ludvig vaknade 6,30 och tyckte att jag skulle resa kudden upp och att han skulle få se på tv. När han hade skrikigt och gnällt i 20 min steg jag upp och fällde upp hans säng och satte på tv:n. Själv hoppade jag ner i soffan och vilade en kvart till :-) och sen hoppade jag in i duschen och efter det var det Ludvigs tur. Han blir lika sur och grinig varje gång vi duschar honom och det gör vi minst en gång om dagen.
Idag tänkte jag, om vi äter frukost innan han får sina tabletter så kanske han äter något men icke...Lika tjurig och gnällig som vanligt när vi gick utanför hans rum. Han skulle inte äta frukost, han var inte hungrig. Han fick oboy som han ville ha, då skulle den vara varm, då fick han den varm och då var den inte god. Jag bredde en macka till honom med den ost han själv hade valt, då skulle han inte äta den utan han ville ha min rostade macka och då fick han en halva av den men nej den passade inte heller. Han tog sina tabletter i varje fall och det är ju bra. Full koll på dem har han också, frågar om varje tablett vad de är till för.
Drömde inatt att jag blandade ihop hans tabletter och att det blev helt fel. Får nog köpa en dosett och lägga upp för varje dag för att det ska bli rätt när vi kommer hem. Det är ju inte lite tabletter han får.
Dagen fortsatte ungefär i samma spår, han vill inte gärna göra något själv, han är oerhört svag i sina ben och även armarna. Orkar knappt inte ta sig upp i sängen men han måste själv göra det för att bygga upp musklerna igen. Sköterskan skulle lägga en lapp om att vi ska träffa sjukgymnasten på måndag så vi kan få lite tips om hur vi hjälpa honom.
Han har blivit arg som ett bi när han skulle torka näsan själv eller om han skulle hämta papper själv. En av gångerna när han var så arg tog jag honom i min famn och kramade honom och så satte vi oss på golvet och det tog kanske 20 sekunder så kände jag hur han slappnade av och lugnade sig och sen började han prata som om ingenting hade hänt. Undrar så vad som rör sig i hans huvud, varför han får sådana utbrott. Undrar om han lider själv av dem eller om han inte vet om att han får dem.
Sa till Kristian nu ikväll att man blir så mycket mer trött när Ludvig är så här, det blir psykisk utmattning, är så maktlös när man inte kan hjälpa sitt barn.
Fortfarande idag så grät han varje gång han kissade och läkaren kände och klämde på magen och ryggen men där kändes inget konstigt men han sa att om det fortsätter trots antibiotikan så måste de göra ett ultraljud på urinblåsan annars väntar de tills på måndag med det. Ludvigs temp började stiga i förmiddags, inte så mycket men ändå...Konstigt nog så sjönk den igen på eftermiddagen. Eftersom vi har svårt att få i honom tillräckligt med vätska så satte de in dropp på honom igen, ska ha i honom ca en liter i dropp mest för att urinet inte ska vara så koncentrerat och så kanske bakterierna (om där är några) sköljs ut.
Jag körde hem vid tre-tiden, när Kristian kom och då körde jag inom Mobilia för att köpa en present till Nora och sen körde jag hem till mamma och pappa där Nora var.
Vi hade lite kalas för Nora där idag, mamma bjöd på tupp med tillbehör, äppelkaka och vaniljsås och så tårta. Farmor och farfar kom också och sen var det mormors kusin Hjördis som var med så hon blev firad med paket idag också. Av mormor och morfar fick hon lite kläder som vi hade önskat, två ringar och ett armband. Av Hjördis fick hon en rosa klocka och av farmor och farfar fick hon en docka med tillbehör. Imorgon får hon lite mer saker men det får jag skriva om då :-) Har tagit foto men jag lägger in dem imorgon istället för kameran är inte här.
Nu är det dags för sängen och samla krafter inför morgondagen och nya äventyr med Ludvig och hans humör. Ska bli kul att ta med Nora för att träffa honom förstås.