Tredje dagen

Klockan 8, 14 och 20 kommer de in och gör sina kontroller med vägning, mätning av mage, blodtryck och temp. Då får han även en burk mediciner, sitt kortison 1-2 tabletter, en tablett mot svamp, morgon och kväll, en tablett mot virus, morgon och kväll, en tablett mot kramper. Tror nog jag fick med alla, tycker han borde bli mätt av bara de tabletterna. Tänk sen att förutom dem får han ett dropp som går dygnet runt, fyra påsar med cellgift och efter varje påse där så sköljes det ut med koksalt.
Idag kom Kristian lite efter kl 10 och vi gick ner på lekterapin nästan direkt. Ludvig lekte lite med legotågbanan, lite med en bondgård och så var han inne och målade på en vägg.
Vid 11,30 var det dags att gå tillbaks och förbereda för medicin och sen middag.
13.30 var det teater nere i ljusgården, utanför lekterapin. Det var pantomim, så de pratade inte. När det hade börjat och de dansade och virvlade runt så sa Ludvig, när börjar det :-) Efteråt frågade jag om han tyckte det var bra, svaret kom fort, njae inte så jättebra :-) Kräset barn...Gillar nallekonserterna på konserthuset bättre.
Läkaren kom och pratade med oss när vi satt och fikade. Han satte sig ner med oss i fikarummet och pratade med oss, trevligt. Han ville höra hur det gick och vi berättade att Ludvig har mycket hicka och att han är labil i humöret. Läkaren sa att det kan vara den ena medicinen, den ges ibland till deprimerade så det kan göra så att han blir labil. Han kan gråta den ena minuten för att skratta hysteriskt i nästa. Annars tyckte läkaren att det var positivt att han fortfarande var så pigg och att han fortfarande åt med ganska god aptit. Det är trots allt en mycket tuff behandling som han får. Det ser kanske inte så ut men läkaren sa att den är mycket TUFF och nu har han fått mer än halva dosen av denna cellgiften. På lördag börjar nästa sorts cellgift, det som slår ut imunförsvaret om jag har förstått det rätt.
Klockan 15,30 körde jag hem, åkte iväg o handlade lite och sen hämtade jag Nora inne hos grannarna som hade hämtat henne på dagis.
Vi åt lite kvällsmat och sen satt vi och myste i soffan.
Jag fixade undan lite disk o tvätt och sen la jag mig i soffan och insåg ganska snabbt att jag var helt slut så innan nio hade jag lagt mig.
Kan berätta att det är jobbigt att vara på sjukhuset men det är bra mycket jobbigare att vara hemma. Ångesten är mycket större här hemma än på sjukhuset. Visst det är jättemysigt att få vara med Nora men samtidigt så vill man vara med det sjuka barnet hela tiden.