Att övervinna rädslor

Vi märker ju små förändringar på Ludvig, små små framsteg varje dag. Dessa gör oss så otroligt glada, saker som föräldrar till friska barn säkert hade tänkt, jaha vad är det att bli glad för, det är väl fullt naturligt men så är det inte här längre.

Ludvig har alltid varit jätterädd för ballonger så vi har aldrig haft några ballonger på kalas. Vet inte om det var rädslan för att de kunde smälla eller att de flög iväg när man släppte ut luften och han inte kunde kontrollera när ballongen flög iväg men i varje fall vi har respekterat hans rädsla.
För någon vecka sedan var specialpedagog och psykolog här hemma och då hade de ballonger med sig för att göra någon övning men Ludvig sa att han inte gillade ballonger så de la undan den igen. Lite nyfiken var han dock ändå och hon fick blåsa upp den lite men tog undan den igen.
Efter där så har han pratat från och till om dessa ballonger så häromdagen när jag var och handlade så köpte jag en paket med mig hem.
När Ludvig då hamnade i sitt till mantra en dag och vi inte visste hur vi skulle ta oss ur det så tog vi fram Ludvigballongerna och i början så var han mycket reserverad men när pappa sen blåste upp den och släppte iväg den så skrattade han gott. Så nu är det en rädsla mindre.

En annan sak är att sedan vi kom hem från sjukhuset har han varit fruktansvärt rädd för trappan och knappt velat gå i den. Har säkert med avståndsbedömningen att göra.
Nu ett par dagar så har han sagt när vi ska gå upp, jag vill gå själv och visst det får han gärna prova och det har gått hur bra som helst. Vi har gått bredvid eller bakom honom för säkerhetsskull men ändå...Idag gick han själv när vi skulle ner, ännu en rädsla mindre.

När han fyllde år så fick han en DVD med Doris och knäckebröderna och på den ena filmen handlar ett avsnitt om utedass och när det sprängs och den ena får dasspapper under mössan och runt öronen. Den filmen har blivit portat, Ludvig har varit hysterisk över denna film och det har varit ett evigt prat om utedass hela sommaren och hösten. Vet inte varför han är så rädd för just det men så har det varit. I morse kom han själv och sa att han ville se filmen men att han ville att vi skulle sitta med när det kom men det var inga problem för han att se det. Så tänk, tre rädslor mindre på en vecka.