lördag 23 januari 2010

Ludvig+Malin=kompisar



I förmiddags var det då dags för det efterlängtade besöket, Malin från Äpplet skulle komma på besök.
Redan innan frukost började Ludvig prata om vem som var hans kompis och när hon skulle komma. Det var inga problem att få honom att äta frukost eller att ta på kläder, det var bara att säga men när vi är klara kommer Malin och han blev lugn och fortsatte med det han skulle :-)

När de kom så tog vi en tur bort till lekplatsen och den lilla backen så barnen kunde åka pulka, vi har fortfarande inte kommit till skott och köpt en pulka till så vi har bara en som barnen samsas om, vilket inte alltid går så bra men oftast. Idag var Malin så snäll så hon delade gärna med sig med Nora och där fungerade det att de åkte tillsammans. Efter ett litet tag så behövde Ludvig gå på toaletten så vi gick hem allihopa och fikade istället.
Nora blev jätteledsen när besöket åkte hem, hon trivdes att leka med Malin och Ludvig var jättenöjd och har sagt flera gånger sen under dagen att Malin är hans kompis och att hon har varit här idag. Frågade Malins mamma Karin om hur Malin hade reagerat på att träffa Ludvig idag och det var mycket mer positivt idag än strax innan jul för idag hade han pratat med Malin :-) Vi märker också stor skillnad på hur han var bara för tre veckor sedan och nu. Han öppnar sig mer och mer för varje dag. Visst det är fortfarande svårt att kommunicera med honom, du kan aldrig avbryta det han pratar om och börja prata om något annat men frågar han något så hör han oftast svaren nu.

Ikväll kom mormor&morfar&morbror Patrik hit och åt middag. Grillade lammkotletter, ugnsstekta potatis, rödbetor,morot och squash. Patrik kunde ju inte vara med och fira Ludvigs 100 dagars dag förra veckan eftersom han var och jobbade i Stockholm då så vi fick fira lite idag också.

Barnen slocknade gott i sina sängar vid åtta efter en händelserik dag. Det sista Ludvig sa innan han la sig, vad ska vi göra imorgon? Ja vi får väl se vad söndagen bjuder på :-)


3 kommentarer:

  1. Det låter som en alldeles underbar dag. Jag tycker att ni ska fira dag 100, 101, 102 etc.
    Hoppas ni får en riktigt fin söndag tillsammans.
    Tankekramar från Mittskepp 15 (som förstår att ni inte kan träffa Morris och katterna för tillfället)

    SvaraRadera
  2. Ja, det var jättetrevligt och precis som du säger - vilken skillnad på Ludvig! Till det bättre! Och det kändes ju fint att någon grät när vi gick - det betyder att det inte får dröja för länge till nästa gång.

    Kram fr Karin

    SvaraRadera
  3. Åhhh vad glad jag blir. Att få träffa jämnåriga betyder så väldigt väldigt mycket. Malin och hennes mamma - ni ska veta att besök är så livsviktigt!!! Jag vill bara tala om det för er.
    Vad skönt att höra att Ludvig blir bättre och bättre. Ni är fantastiska!!
    Kram Annette

    SvaraRadera