Binjurebarksinsufficiens

När vi fick diagnosen på Ludvig så mätte man eller tog prover på hans kortisonproduktion eftersom det är ganska vanligt att ALD patienter även får binjurebarksinsufficiens. Eftersom binjurarna precis som hjärnan är det feta organ och eftersom kroppen inte kan bryta ner de långa fettkedjorna så är det de feta organen som drabbas.
Ludvig har inte diagnostiserats Addisons sjukdom men har man det så är det också binjurebarksinsufficiens. Vet inte om det är så att binjurarna inte producerar något kortison alls för att det ska kallas Addisons sjukdom, ska nog prata med läkaren nästa gång jag träffar honom, glömde det helt idag.
Ludvigs binjurar producerade inte tillräckligt med kortison vid vissa tillfällen som tex vid stress, feber, ingrepp inom vården osv. Så redan i juni förra året så började han äta kortison, en ganska liten dos, 7,5 mg/dygn.
Händer det något med Ludvig som tex nu när han fick feber så måste vi dubbla dosen vid 38 grader och trippla den över 39 grader. Vid varje operation eller ingrepp som nu på tisdag när det ska göras en magnetröntgen så behöver det tillföras extra kortison.
Så det som hände i tisdags när hans feber steg så hastigt var att hans kropp han inte med och producera kortison så därför var det säkert därför han betedde sig konstigt.

Jag själv hade ingen aning om vad binjurarna är till för så här kommer lite information. Detta är taget från 1177.se

Flera olika hormoner från binjurarna

Binjurarna är små körtlar som ligger på vardera njurens övre spets. De är inbäddade i en fettkapsel som omger njurarna. Varje binjure består av en yttre bark och en inre märg, som arbetar helt åtskilda från varandra.

I binjurebarken bildas flera olika hormoner som styr omsättningen av socker och salt i kroppen Ett av hormonerna är aldosteron. I binjurebarken bildas också könshormoner. Det är hormon från hypofysen som stimulerar binjurebarken att bilda hormonerna. Även kortisol bildas i binjurebarken, som bland annat reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen. Kortisol hämmar också inflammationer.

I binjuremärgen bildas adrenalin och noradrenalin och utsöndras framför allt i stressituationer för att aktivera kroppen på olika sätt. Blodtryck och puls stiger, luftrören vidgas, blodsockret ökar och pupillerna blir större. Alla dessa reaktioner gör kroppen redo att hantera stressituationen. Man brukar säga att man får en adrenalinkick, och tack vare denna klarar man av en extra påfrestande situation.

Binjuremärgen är både en hormonbildande körtel och en del av det sympatiska nervsystemet.